Jord och näring

Att göra jord

(Rosenbladet nr 3, 2011)

Text: Anette Kristiansen
Foto: Sven Kristiansen
 

Vissa av er kanske har utmärkt jord, andra – liksom vi/redaktörerna - behöver förbättra i högre eller mindre grad. Det finns också firmor som jobbar med jord. En av dem skickade en representant till StockholmsRosen. Vi var 15-20 personer som lyssnade till vad Niklas Vestin från Rölunda Gård hade att säga.

jord_3.jpg
Det blev ingående materialbeskrivning – här de fyra grundbeståndsdelarna
i bra rosjord: mörk torv, ljus torv, lera och sand.

 

Rölunda Gård startade i stor skala 1985. Numera tillverkas jord på tre orter i Sverige. Man säljer jord i påse men även i bulk för större behov. De flesta av Rölundas produkter är naturgödslade. Varumärket är Rölunda utom hos Coop; där går produkterna under namnet Änglamark.
Startmaterialet är torv. Torv är en utmärkt tillgång för trädgårdar eftersom den håller både luft och vatten samt näringsämnen på ett väldigt bra sätt. Man delar in torven i ljus och mörk. Den ljusa innehåller mer fibrer. Häpnadsväckande nog är cirka tjugo procent av Sveriges areal torvmossar! Men brytning kan inte ske överallt eftersom många mossar ligger otillgängligt samt att det är svårt att få tillstånd att öppna en ny torvtäkt. Andra länder i vår närhet med stor torvtillgång är Ryssland, Norge och Finland.

Man fräser av torvlagret med en traktor och torven läggs sen i stora stackar. Torvbärgningen sker sommartid så fort vädret tillåter. Det behöver vara en längre period med väldigt lite nederbörd för att det ska vara möjligt att bärga torven. Sedan samlas torven upp i stora stackar för lagring innan den skall användas i produktionen. Man lagrar alltid upp ca 50 % mer torv än behovet. Denna överlagring gör man för att ha tillgång till råvara om det blir en regnig sommar.

Varje år skalar man av cirka 3-5 centimeter av mossen. En torvmosse är normalt cirka 5-10 m djup. När man börjar nå botten på mossen blir det ofta stora mängder sten i torven vilket gör att man inte kan använda den till produktion. Torvmossen är då att betrakta som färdigbruten och man börjar arbetet för att återställa mossen, vilket sker på så sätt att man täpper igen de diken som tidigare används för att leda bort vattnet. Det resulterar i att det bildas en grund sjö som många fågelarter trivs i. Torvmossen kommer därefter att sakta från kanterna börja växa igen för att efter några tusen år vara helt igenvuxen varpå en ny torvmosse har bildats. Länsstyrelserna har tillsynsansvar för landets torvtäkter.

Beroende på vilken typ av produkt man ska tillverka tillsätter man tillsatsämnen i olika mängder. De tillsatsämnen som används är bland annat Kalk, lera, sand, stenmjöl, bark, naturgödsel samt NPK.

Till rosjord använder man ljus och mörk vitmossetorv samt tillsätter sand och lera från Skåne. Leran kommer som granulat och trumlas ihop med det andra materialet. Man tillför också 20 procent hönsgödselkompost.
Vid plantering använder vi trädgårdsägare 50 % rosjord och 50 % av det befintligt materialet.
 

jord_1.jpg
Jorden blandas ut med destillerat vatten innan test.

 

Niklas Vestin berättade vidare att den jord man kan beställer via lastbilscentraler och som kommer som stora lass kallas anläggningsjord. Den är vanligen gjord genom att man blandat lera och sand och kompost. En sådan jord är oftast mycket mer kompakt till strukturen och lämpar sig därför bättre till landscaping.

Niklas tyckte att man alltid ska begära en varudeklaration när man köper lösjord, bland annat ska man be att få veta pH-värdet samt mängden tillsatta näringsämnen. pH-värdet i jorden bör ligga på 5,5-6,5.
Ett pH på över 7,5 är inte bra. Ett högt pH-värde är alltså sämre än ett lågt – övergödsling är sämre än det motsatta. Näringsämnena låses i jorden vid högt pH. Kanske måste man då tillsätta aluminiumsulfat som sänker pH-värdet. Då näringsämnen är salter mäter man Konduktiviteten (ledningstalet) genom att blanda upp jord och destillerat vatten. Konduktiviteten bör ligga på mellan cirka 1 och 2.

Kvällen avslutades med att Niklas testade jordprover vi hade med oss. Genom att mäta jordens PH och ledningsförmåga kan man avgöra mängden närsalter och därmed jordens kvalitet. Var och en hade tre jordprover och det tog en stund att gå igenom alla. PH och konduktivitet skulle testas. Konduktiviteten är det mått man har för att se hur mycket gödning som finns i jorden. Vi redaktörer hade med oss lite lerjord från vår gräsmatta. Konduktiviteten låg på 0,06. Alldeles för lågt. Där behöver vi alltså gödsla mer.

Tack StockholmsRosen för en intressant kväll!